Mälaren Runt 2009

Tjugofjärde varvet runt Mälaren!

Man fattar nästan hur doktor Frankenstein måste ha känt sig när hans skapelse fick liv. Det blev ju också något helt annat, större och mer svårhanterligt än den gode doktorn hade tänkt sig från början – liksom för oss på MCM när vi hittade på den här idén 1986. Men Mälaren Runt är trots allt ett väldigt sympatiskt monster som får lokalbefolkningen att gå man ur huse med picknickkorgar i stället för facklor och högafflar…

Den 15 augusti var det dags och väder-Tone hade lovat uppehåll hela dagen med hotande H20 från väster framåt eftermiddagen eller kvällen. Mycket riktigt, morgonen var ganska sval men solig i Mälardalen. Tusentals ekipage dundrade till Solna inför starten Mästerfotograf Stefan Boman, på flaket till MCM:s officiella foto-pickup, fick äran att agera starter och blåste i hornet prick elva. Det var lika mäktigt som vanligt att ligga i täten i den mullrande karavanen – den här gången sida vid sida med chefredaktör Inge P-C på lånad Victory Hammer. Vi höll nere farten till 50-60 på Essingeleden så att alla skulle kunna hänga med i manifestationen. Ett citat från Maud Nycanders bok Choppers dyker upp i skallen: ”Min polare körde upp med sin Harley och lade sig i bredd. Då hände något märkligt. Det var som om ljudet från de båda motorerna gick in i varandra – precis som ljudet från bombplan.” Och ett annat citat, från P O Enquists Sommar-program i P1 angående meningen med livet: ”En dag ska vi alla dö. Men alla andra dagar ska vi LEVA!”

Utefter vägen tycktes både privatpersoner och många typer av företag ha satsat på att tjäna en hacka på fikaservering, även sådana företag som i normala fall inte alls håller på med sådan verksamhet. Det betydde att man inte behövde stå i jättelånga köer för att få en cola och en macka. Vissa hade till och med smällt upp skyltar om att det fanns toalett som ett extra försäljningsargument. Skulle någon moderat tankesmedja få analysera fenomenet skulle de säkert se det som ett bevis på hur den fria företagsamheten är överlägsen gammaldags planekonomi. Men Anders Borg och hans skattefogdar skulle kanske inte uppskatta de små spontana fikainrättningarna…

”Varför kör ni inte gamla E3:ans fina småvägar från Strängnäs till Eskilstuna istället för den dödtrista motorvägen?” Hade vi fått en spänn för varje gång vi har hört den frågan så hade vi badat i stålar. Svaret är att det skulle innebära att tiotusentals motorcyklister måste göra en lite hårig vänstersväng mot mötande trafik där den gamla Europavägen möter den nya.

Pittoreska vägar i all ära, men säkerheten är alltid prio ett! Men nu har Vägverket, i rådande rondellhysteri, gjort om korsningen till cirkulationsplats och då kommer ju saken i ett helt annat läge. Efter moget övervägande lade vi om den officiella sträckningen till den snirkliga gamla E3:an genom Härad och Kjula.

MCM:s Hojmarknad

”DET ÄR INTE MÅLET – UTAN RESAN”, står det på en viss T-shirt. Men det behöver ju inte betyda att det inte finns schyssta delmål även under resans gång…

Gissa om vi tappade hakan när vi fick veta tre dagar innan Mälaren Runt att hälften av den traditionella parkeringen vid speedwaybanan hastigt hade förvandlats till racerbana? Bakgrunden är att vår samarbetspartner, Smederna Speedway, gick i konkurs i somras. Eskilstuna kommun beslutade att asfaltera en 1.500 meter lång bana för minimoto, motard och tävlingsgocart på området.

På grund av den mindre P-ytan på gamla parkeringen fick vi i år också använda en extra parkering på andra sidan speedwaybanan. Stora krav på trafikregleringen således med två parkeringar och begränsade till- och frånfartsvägar. Funktionärerna gjorde ett toppjobb och sitt yttersta för att rädda en svår situation. All heder åt de tappra funktionärerna från Bälgvikens Skytteförening. Vi lovar att hitta en lösning så att det fungerar bättre nästa år! Den utlovade speedwaymatchen frös också inne på grund av ovan nämnda konkurs men det ska vi råda bot på till 2010.

Stoppet vid speedwaybanan och MCM:s Hojmarknad var en uppskattad paus trots parkeringsröran, i år med ett antal nya företag som visade upp sig. Michelin, Victory och MotoSpeed hade dragit ned sina trailers och parkerat vid entrén till Hojmarknaden – ett lyckat drag som lockade storpublik. Några som också attraherade de luttrade hojåkarna var Beast Rider med sin säkerhetsstol för hundar, Ovanliga Klockor som numera också har urtavlor i storlek Large att fästa på styret, Triumph Center Länna med nya Thunderbirden och Handelsboden och Honda som var med för första gången. SMC med Maria Nordqvist i spetsen erbjöd gratis medlemskap för resten av året samt visade upp MC-Folkets tuffa lilla projekthoj. Lions lottade ut en sprillans Big Twin, våra T-shirts sålde slut och alla utställare var helnöjda.

—Det bara vällde ju in folk hela tiden, vi hade fullt av gamla och nya kunder som var intresserade av våra hojar så vi är hur nöjda som helst, sade Malin Svensson på Triumph Center i Länna. Gänget på Ovanliga Klockor sade att de gjorde bättre business på ett par timmar på Hojmarknaden än på en hel dag på Älvsjömässan…

Partytime!

Vidare mot norr och öster och som vanligt får man känna sig som en superhjälte inför alla vinkande civilister.

Mest publik var det som vanligt i själva Enköping och utanför Motorgården var det lika smälltjockt som det brukar. På redaktionen var det Öppet Hus med fika och därifrån nåddes vi av rapporter om att det var relativt lugnt med besökare, liksom hos Strul MCC.

Festen på Motorgården blev en intim och trevlig historia med två MCM-kändisar på stora scenen. Dels vår gamle krönikör Dave Nerge med sitt band av ärrade proffsmusiker. Dels undertecknad med MCM:s husband Haderian Boys som kör gypsypunkversioner av gamla svenska låtar. Jag kan ju inte gärna recensera mig själv, men vill i alla fall berätta att i publiken fanns två mycket vackra blondiner som dansade som galna hela tiden och i varje paus gjorde de tummen ner och skrek att vi var det sämsta band de någonsin hade hört. Största publikfavoriterna blev välförtjänt tribute-bandet Ebba Gold, med en sångare som visserligen såg betydligt snällare ut än Joakim Thåström men det aggressiva soundet var det definitivt inget fel på. Rutinerade David Harleyson Trio avslutade.

Strax före nio på kvällen började det utlovade regnet falla över Mälardalen, och det var ju skönt att nederbörden behagade hålla sig så att alla fick göra varvet torrskodda. Stort tack till alla som hjälpte till och alla som hängde med på turen. Nästa år blir det storslaget jubileum – tjugofemte rundan!

Text: Totte Wiman
Foto: Stefan Boman, Inge P-C, Totte Wiman

För fler bilder från Mälaren Runt 2009, klicka här.